”Många aktörer samlades på Värnamo Sjukhus för att vara med på slutkonferensen till förstudien där BERAS bidragit med att peka ut hinder och möjligheter.
Naturbruksgymnasierna, som ägs av regionen och den Tvärfunktionella Arbetsgruppen som formats genom beslut i Värnamo kommun om att stärka det lokala matsystemet pekas ut som viktiga fokusområden. Lokalt mejeri, slakteri, kvarn och lager är viktigt av flera skäl.
Charlotta Nielsen Nylander, verksamhetschef för måltidsservice, Haris Sibonjic (C), vice ordförande i servicenämnden, Pär Svensson, förvaltningschef på serviceförvaltningen, samt Michael Andersson (M), ordförande servicenämnden, presenterade på fredagen den
genomgripande analysen av kommunens lokala matsystem. ”Om vi skulle kunna förädla livsmedelsproduktionen fullt ut motsvarar det en omsättning på 1,6 miljarder kronor”, säger Michael Andersson.
Bild: Henrik Timner
Efter BERAS analys av Värnamos lokala försörjningsförmåga, har nu ledande politiker beslutat att gå vidare och tillsätta en grupp som på bred grund ska stärka Värnamos och företag inom det okala matsystemet.
Ur Värnamo Nyheter 2 februari 2025
Stora brister i det lokala matsystemet – nu ska frågan prioriteras
Det lokala matsystemet i Värnamo kommun är alldeles för litet och dessutom inte hållbart.
Det visar en ny genomgripande analys. Nu ska kommunen kavla upp ärmarna och jobba för en förändring.
Rapporten bygger på intervjuer med ett 30-tal personer – alltifrån lantbrukare och intresseföreningar till forskare, sakkunniga och nyckelpersoner inom kommunen. Analysen vilar också på statistik – och de flesta siffrorna säger samma sak: under de senaste dryga 40 åren har Värnamo kommun gått från balans mellan produktion och konsumtion av livsmedel till en i det närmaste total obalans.
– 1981 var vi neutrala vad gäller åkerareal och antalet invånare. Nu har vi i kommunen ett större gap mellan försörjningsförmågan och invånarnas behov, säger Pär Svensson, förvaltningschef på serviceförvaltningen.
– Vår självförsörjningsgrad är väldigt låg, i alla fall under 5 procent, säger Charlotta Nielsen Nylander, verksamhetschef för måltidsservice som ligger under serviceförvaltningen.
Obalansen kan också exemplifieras med handelsbalansen. Från det geografiska området Värnamo kommun säljs det varje år livsmedel för 177 miljoner kronor. Detta samtidigt som det köps in livsmedel till kommunen för motsvarande drygt en miljard kronor.
För en tid sedan ville serviceförvaltningen ta ett helhetsgrepp på problematiken och den analys som nu presenteras är ett första steg på vägen mot ett förändrat och mer balanserat lokalt matsystem.
Men problemet är inte bara en obalans vad gäller produktionsvolym i förhållande till antalet invånare. Ett annat problem är att dagens lokala livsmedelsproduktion domineras av kött och mjölk och det är enligt rapporten alldeles för ensidigt. Ytterligare ett problem är att behoven av så kallade externa insatsmedel, det vill säga konstgödning och foder, ständigt har ökat. Behov som inte minst har tillgodosetts genom import.
Att det har blivit så här har enligt rapporten en övergripande förklaring: hur matsystemet i världen ser ut. Det globala matsystemet sägs bygga på specialisering där mycket av den lokala infrastrukturen och det lokala kunnandet har fått ge vika för ”transporter fram och tillbaka över jordklotet”, transporter som förutsätter billiga fossila drivmedel, vilket i sin tur undergräver de lokala ekosystemen.
Värnamo kommun vill framöver öka ansträngningarna för att så långt det går minska obalansen i det lokala matsystemet. Vinsterna man ser framför sig är många. Dels handlar det om att ha en beredskapsförmåga i händelse av kris eller krig då tillgången på livsmedel utifrån kan strypas eller helt försvinna. Dels handlar det om att minska klimatpåverkan och värna en biologisk mångfald. Ytterst handlar det om människors hälsa och livsförutsättningar.
”Genom dialog kan vi skapa förutsättningar för att närma oss lösningar på de problem som finns”, säger kommunstyrelsens ordförande Tobias Pettersson (M), till vänster, här tillsammans med näringsutskottets ordförande Mikael Karlsson (C).
LÄS HELA ARTIKELN HÄR
https://www.vn.se/artikel/stora-brister-i-det-lokala-matsystemet-nu-ska-fragan-prioriteras/
OM DU ÄR INTRESSERAD AV ATT TA DEL AV ANALYSEN, KONTAKTA OSS.
Markus startsession i chefsprogrammet 14 januari 2025
Markus Ekvall, kostchef Tranås kommun, har nu startat sitt chefsprogram hos oss. Inriktningen är på strategiskt ledarskap för att bygga upp ett lokalt och hållbart matsystem i Tranås. ”Min dröm och mitt mål är att servera mat som är bra för hälsa, klimatet och av majoriteten accepterad”, säger Markus.
I början av september åkta vi ner till Värnamo för en Nätverksträff med måltidschefer, utvecklare och chefer från kommuner i Jönköpings region. En bra sammankomst där vi samtalade om förändringar i måltidsuppdraget, ledarskap och kulturförändringar.
Tack vare Värnamo i Småland och Munkfors i Värmland har vi fått möjligheten att utveckla vår nya tjänst Analys av din kommuns försörjningsförmåga.
Att få arbeta med hela kommunen ger många viktiga ögonöppnare och aha-upplevelser för alla inblandade. Vi är så invanda vid att tänka och agera i våra små sektorer. Att istället börja – som en konstnär – med hela tavlan från helhet till detalj istället för att låta en eller annan detalj svälla ger ett helt nytt perspektiv.
Vilken blir vår nästa kommun?
Skicka ett mail till hans@berasdevelopment.se och fråga efter vår studie av Munkfors.
Vi har jobbat tillsammans i ett år, studerat var maten kommer ifrån, vad lokal mat i säsong handlar om i praktiken, utbytt erfarenheter, tips och utmanat varandra – och det sista halvåret har vi utvecklat projekt för den förändring var och en av oss vill göra på våra arbetsplatser. Nu är gruppen i mål med kursen. Men förändringsresan har bara börjat. Tillsammans med alla våra utbildade förändringsledare bygger vi framtidens matsystem.
Till följd av den tuffa neddragningen till folkögskolorna kan vi inte längre bedriva utbildningen i den här formen. Vi kommer under den närmaste tiden istället att erbjuda kortare och skräddarsydda kurser till våra viktigaste målgrupper – köksbiträden, kockar, kökschefer och kostchefer.